Min diktatur: Föräldraförsäkring för barnen
Barn är bra. De skapar möjlighet för en finare, bättre, klokare och mer hållbar framtid. Barnen förtjänar en bra start. De bästa att se till denna start blir just bra är rimligtvis barnets föräldrar. En mamma och en pappa kanske. Eller bara en mamma. Eller kanske bara en pappa. Två mammor kanske, eller två pappor. Eller fler. Jag har inga klara ramar för detta. Det finns bra biologiska föräldrar. Och bra andra föräldrar.
Barnet har rätt till sina föräldrar. Lika mycket rätt till alla. Så i min diktatur kommer föräldrarna inte få sätta sig över den rätten. Det innebär att föräldrarna får dela på eventuella dagar de kan vara hemma och få ersättning från socialförsäkringen. I Sverige skulle vi kalla det kvoterad föräldraförsäkring.
Saken är väldigt enkel i min diktatur. Det handlar om barnets rätt till alla föräldrar i lika stor utsträckning. Och det är denna rätt just den här punkten i mitt diktatoriska program handlar om.
Den grundläggande principen. Detaljerna måste jag fundera på. Jag är nämligen inte helt säkert på att socialförsäkringen i min diktatur kommer se ut som den gör i kungariket Sverige. Jag tror det finns rakare vägar än snåriga transfereringssystem.
Föräldraförsäkringen utgår från barnets rätt till sina föräldrar. Det är barnets dagar. Ingen stjäl från barn. Åtminstone inte i min diktatur.
